Tobbes blogg

Bilder och berättelser från min resa genom livet.

Flicka med cigarett

I helgen när jag satt och bläddrade i mina negativpärmar dök plötsligt upp några gamla negativ jag inte alls kände igen. Det är några kvadratiska negativ av märket Agfa ISS. Jag antar att det är en film avsedd för Instamatickamerorna som kom i början av 1960-talet. Jag har ingen aning om hur negativen har hamnat i pärmen och jag vet inte vem som tagit bilderna. Jag vet heller inte vilka personer som är med på bilderna eller var bilderna är tagna. Så nu får jag ta fram förstoringsglaset och börja mitt detektivarbete. De första jag ska konsultera är min bror och syster som båda bor i Gävletrakten. Vad jag minns så hade inte min bror någon Instamatic men kanske min syster hade en. Det kan ju vara så också att jag för länge sedan hittade de här negativen. Det är inte hela filmen jag har utan några rutor bara.

Negiven är i ganska dåligt skick. Det verkar som om de håller på att brytas ned för det finns ett flertal fläckar över stor delar av bilderna. Mycket damm har också fastnat som inte gått att blåsa bort. Det har varit ett styvt jobb att någorlunda få bort skräpet i Photoshop. Det finns säkert andra, och kanske mer tidskrävande, metoder att få bättre resultat av skanningen än vad jag lyckades med.

Tillbaka till 1960-talet. Från transistorn hörs Tio i topp, det är lördag, sommarlovet/semestern varar ännu några veckor, solen skiner och flickorna har det skönt på badstranden:

Flicka med cigarett

Flicka med cigarett

På stranden

På stranden

Två flickor

I vattnet

 

Ja, mycket kan hända i filmens förunderliga värld. Var rädd om era negativ. Ta gärna hand om andras om de inte vill/kan ha dem kvar. Skaffa en skanner, om ni inte redan har en, och skanna in negativen. Sist - men inte minst - sprid bilderna till era vänner och bekanta och gärna här på FS också.

På återseende

/Torbjörn

 

 

 

 



Postat 2010-08-30 22:34 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Filmens förunderliga värld och gammal kärlek rostar aldrig

När jag drabbades av psykisk utmattning i månadsskiftet februari-mars tappade jag totalt lusten för allt jag tidigare tyckte var roligt. Bl.a. fotografering. Inte så konstigt egentligen jag orkade helt enkelt inte. Tiden gick åt att äta och sova. I stort sett inget annat. Samtidigt började hårddiskarna bli fulla med bilder. Bilder som jag knappt hunnit titta på och än mindre bearbeta.

Efter intensiv propaganda här på Fotosidan från bl.a. herrarna Borg, Jansson, Johansson och Meldert så skaffade jag mig en tvåögd spegelreflexkamera av märket Yashica. Redan tidigare hade jag en gammal Rolleiflex som visade sig vara i mycket bra form. Film, kemikalier och ny termometer införskaffades och den gamla, och något knarriga, framkallningsdosan letades fram. Snart hängde den första filmen på tork i badrummet och man tyckte att den torkade förfärligt långsamt. Den skannades och bearbetades i Photoshop och man förundrades över den mycket fina kvalitén. Det var inte bara det man förundrades över. Tänk att så här gammal teknik fortfarande fungerar och kan ge så fantastiskt fina bilder. Jag känner stor tacksamhet, ja nästan vördnad, för de personer som för så länge sedan utvecklade och tillverkade alla dessa fina kameror och objektiv som fortfarande fungerar och i skickliga händer kan ge fantastiskt fina bilder.

Den här långsamma processen med film, alltifrån laddning av kameran, exponering, framkallning och slutligen inskanning och bearbetning i Photoshop har fungerat som rena medicinen för mig. Jag har inrättat mig efter tekniken och stortrivs. Det är så trevligt att se sina filmer hänga på tork i badrummet. Filmer som jag själv framkallat. Ett stort orosmoln i dag är emellertid tillgången på film. Inte är det som förr att man kunde gå in i nästan vilken affär som helst och där köpa en film. Jag har köpt en del film på eBay men är förvånad över det lilla utbudet. Egentligen borde de rika länderna gå in och göra stödköp av de mest populära svartvita filmerna i stället för att göra detsamma med en massa tråkiga valutor :).

Så till den gamla kärleken som aldrig rostar. I samma veva som jag köpte Yashican och dammade av Rolleiflexen så letade jag också fram min svarta guldklimp från 1970 - Pentax Spotmatic. Tyvärr visade det sig att mätaren inte var tillförlitlig. Jag kollade på eBay och lyckades köpa en Spotmatic F med ett Fujinon 1.8/55. Tyvärr hänger sig spegeln hela tiden och säljaren vägrar att ta tillbaka den. Några dagar senare lyckades jag återigen vinna en auktion på en Spotmatic F, utan objektiv och självutlösare, och den här gången har jag fått ytterligare en svart guldklimp. Jag har precis kört igenom en film, med Fujinonobjektivet, och kameran fungerar hur fint som helst. Objektivet verkar vara skarpt och med fin kontrast. Vädret var inte det bästa med regn i luften och grått och trist. Jag tycker verkligen om de här gamla Pentaxkamerorna. De är så gediget byggda och är väldigt enkla att använda. Att det dessutom fortfarande finns gott om högklassiga objektiv att köpa till gör inte saken sämre. Skillnaden mellan Spotmatic och Spotmatic F är att den senare har blixtsko och att den mäter vid full bländaröppning oavsett vilken bländare som är inställd.

Här några smakprov från filmen jag refererade till ovan:

Flicka med fläta

Flicka med fläta

Betongare

Betongare

Par med paraply

Par med paraply

Sittgrupp

Sittgrupp

 

Sist, men inte minst, kommer den gamla kärleken. Kärleken som aldrig rostar:

 

Den gamle, men ack så käre

Den inte fullt så gamle, men lika kär

 

På återseende och glöm inte bort att pyssla om era gamla och kära

/Torbjörn

 



Postat 2010-08-26 12:26 | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Ny skanner och randiga negativ

Så har min nya skanner Epson V750 anlänt. Programvaran Silverfast AI är installerad och testkörd och bilden på museet i Persnäs på Öland är mitt första skanningsförsök med de här grejerna. Silverfast har jag inte arbetat med tidigare och programmet verkar vara ytterst kompetent men så här i början ganska så komplicerat.  Med lite träning och goda råd på vägen räknar jag med att så småningom i alla fall lära mig utnyttja de delar av programmet jag har nytta av.

Ibland uppträder en mörkare rand lodrätt vid den ena kanten av mina negativ. På den bifogade bilden finns den mörka randen även till höger, fast inte lika uttalad. Här finns också en "smutsrand" längs den övre kanten. Filmen är Fuji Acros 100 ISO i 120-format. Den framkallare jag har använt är Paterson FX-39 i spädning 1+9 precis enligt instruktionerna. Är det något fel på kemikalierna jag använder eller gör jag något fel under framkallningen? Framkallningsdosan? Vattnet - från Görvälnverket vid Mälaren? Eller är det så att min Yashica 124 G släpper in ljus - ibland? Jag har inte så stor erfarenhet av mellanformatskameror och film i 120-format. Jag har precis köpt en ny Paterson framkallningsdosa men har inte framkallat någon film i den ännu. Tidigare använde jag en dosa från Jobo.

Jag kastar ut det här betet och hoppas att någon där ute i cyberrymden nappar :).

Testbilden

Museum

 

Annars så ska det bli spännande att arbeta med V750 och Silverfast i fortsättningen.

 

På återseende

/Torbjörn

 



Postat 2010-08-18 18:55 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Bella och Ari

Efter visiten på Hötorget i söndags gick jag till Bella Picturas fina utställning hos Galleri Ciresia vid Mariatorget på Söder i Stockholm. Vid tillfället var det ett fåtal besökare och Sofia Andersson tog sig tid att titta på utställningen tillsammans med mig. Jag ställde naturligtvis en hel del frågor kring bilderna och Sofia svarade på det mesta. Ni som ännu inte sett utställningen har fortfarande tid att göra det. Den pågår fram t o m 18 augusti. Den kan verkligen rekommenderas för där finns flera fina bilder. Jag tackade Sofia för väl omhändertagande och gick ut i den sköna kvällen.

Vid ett bord utanför galleriet satt en man i vit kavaj och vita byxor. På huvudet hade han hatt. Han diskuterade ivrigt med två kvinnor. Vem kan det här vara tänkte jag? Det kanske är någon känd fotograf, tänkte jag först, för jag såg att det låg en kamera på bordet där han satt. Jag tog fram min Yashica 124G och märkte att jag glömt att sätta i ny film. Jag gick in i en port och satte i en ny rulle. Under tiden hade de två kvinnorna avlägsnat sig.

Jag gick fram till mannen och frågade om jag fick ta några bilder. Det gick alldeles utmärkt så jag tog snart de tolv rutor jag hade till förfogande. Mannen tyckte att jag hade en väldigt fin kamera och bjöd mig sitta ned. Han berättade att han arbetade på en facktidning och att hans stora intresse var konst, poesi och musik. Okunnig som jag var frågade jag vad mannen hette. Ari svarade han; Ari Eskelinen.

Ari berättade att han tillsammans med några andra var i full färd med att planera en KonstPoesiMusik - Vernissage i Galleri Ciresia den 21 augusti. Alltså i samma galleria som Bella Pictura har sin utställning. Ni kan läsa om vernissagen här:

http://www.poeter.se/viewText.php?textId=1160927

Jag vill inte kopiera in några av Aris texter här i bloggen för det berörde vi aldrig i vårt samtal. Däremot fick jag tillstånd att publicera mina bilder på honom. Hans texter finns att läsa här:

http://www.poeter.se/arie

Vi hade ett långt och mycket trevligt samtal som naturligtvis handlade om foto och övrig konst, men även om musik och bostadssituationen för många i Stockholm. Ari visade även hur Facebook fungerar, för en icke-ansluten som jag. Tiden gick fort och de två kvinnorna återvände och tillsammans med Ari fortsatte de att diskutera kring den kommande vernissagen. Jag tackade för mig och promenerade genom stan till centralen. Ni som har möjlighet, kom till Galleri Ciresia den 21 augusti. Det blir nog en fantastiskt spännande tillställning. Tyvärr kan jag inte komma själv för jag ska till Göteborg på 60-års kalas.

Här följer några bilder jag tog under vår diskussion:

 

Ari 6

Ari 5

Ari 7

Ari 1

Ari 2

Ari 3

Ari 8

Ari 9

Ari 10

Ari 4

Ari 11

Ari 12

 

Tack Ari för en väldigt trevlig pratstund!

 

På återseende

/Torbjörn

 



Postat 2010-08-12 20:11 | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Först Hötorget sedan Bella och Ari

Nys hemkommen från en tur till Öland gjorde jag i söndags en sväng till Stockholm. Det var ett tag sedan så det kändes fint att trängas med lite turister på centralen. Naturligtvis började jag med att skanna av Hötorget för att se om där fanns något intressant att köpa på loppmarknaden och/eller om där fanns några intressanta fotomotiv. Det fanns bl a några dragspel och gitarrer till salu. Kollade några gitarrer. Bl a en Lucky 7 från 60-talet. Jag hade några kompisar som när det begav sig köpte den gitarren. Vad jag minns så var den svårspelad och lät billigt. Jag skaffade mig en tolvsträngad Bjärton i stället. På avbetalning. Den lät som en hel orkester tyckte jag. Då. Eftersom jag var omyndig måste min far godkänna köpet (Hagströms musik i Gävle) via telefon. Han grymtade lite för jag hade naturligtvis inte frågat om lov innan jag for. Men jag sommarjobbade så det var mina pengar det handlade om. Ack ja. Banne mig om inte Göingeflickorna hade en likadan :).

Jag testade en av de akustiska gitarrerna och den skorrade. Naturligtvis var den spräckt. Det var många som trängdes kring en till synes fin elgitarr av märket Ibanez. Men jag tror att man ska akta sig för att lägga ut stora summor på musikinstrument på det där stället. Det fanns en del fotoprylar att titta närmare på. Många dock i bedrövligt skick. Ett Pentacon 1.8/50 mm med M42-gänga kollade jag på ett tag. Vad jag kunde finna ut så var det helt brukbart. Fast smutsigt förstås.

Trängseln bland framförallt musik- och bokstånden fick mig att till slut enbart koncentrera mig på att ta några bilder. Jag hade ett nyköpt, på eBay, Super Takumar 3.5/135 mm med M42-gänga som jag via adapter monterat på min Sony A850. Optiken är jättefin med kristallklara glas. Inväntar en ny M42-adapter, också köpt på eBay, med fokusbekräftelse som underlättar fokuseringen väsentligt. Jag hade också min Yashica 124G TLR med mig. Några japaner med senaste kamerorna från Canon och Nikon, plus långa objektiv som släpade i marken, log överseende när de såg min Yashica. Jag pekade då med den mot deras kameravidunder och sa, med övertygelse i rösten:

- This one is better!

- Haha (på japanska) blev svaret, plus en del huvudskakningar förstås.

Nåja, visst är min A850 en fantastiskt bra kamera men det är ändå kul att ibland återvända till de gamla, fina analoga kamerorna. Det är också nyttigt att fräscha upp de grundläggande reglerna för fotografering och samtidigt är det kul att ta hand om filmen efteråt med framkallning, torkning och insättning i album. Givetvis med några anteckningar om plats, datum, film, framkallare, spädning, temperatur och tider. Jag gillar det här pysslandet. Innan jag skannar in fler bilder har jag bestämt mig för att skaffa mig en ny skanner. Den jag har, Epson 4870, är i fantastiskt fint skick och ger filer med bra kvalitet. Trots det vill jag ha en ännu vassare skanner och i kväll beställde jag en Epson V750. Eftersom jag numer, när jag fotar analogt, mest fotar i mellanformatet så var valet enkelt. Jag hade naturligtvis kunnat välja den något billigare V700 men då hade jag inte fått den fullständiga versionen av Silverfast. Jag säljer gärna min gamla till någon här på FS.

Nog med prat. Här kommer lite bilder från mitt senaste besök på Hötorget:

Ny giv

Ny giv

Sökare på drift

Sökare på drift

Vi har varit på turné

Vi har varit på turné

Spaning

Spaning

Snabba ryck

Snabba ryck

Det här var bilder tagna med Yashica-Mat 124G, en gammal, hederlig TLR-kamera. Jag har använt Fuji Acros 100 ISO som jag testar lite i sommar.

Här kommer några bilder som är tagna med Sony A850 och med det gamla objektivet Pentax Super Takumar 3.5/135 mm. Det är ett manuellt objektiv från 60-talet som verkar lovande.

Delilah?

Kaffepaus

Sakkunniga

 

- Ja, men Bella och Ari då? Det står ju ingenting om dem, undrar ni säkert.

- Lugn, bara lugn. Jag har lagt in en påannonsering om vad som kommer i min nästa blogg. Så "stay tuned".

 

På återseende

/Torbjörn

 



Postat 2010-08-10 11:37 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera
1 2 Nästa 

Tidigare blogginlägg