Tobbes blogg
Upstairs, downstairs – och klockan är halvfyra, drygt
Vad jag först lade märke till var kvinnans intensivt, röda hårfärg. Naturligt rött, kanske, men troligen förstärkt med färgning. Fast egentligen vet jag inte och mitt, för sådana här detaljer, otränade öga kanske spelade mig ett spratt. I alla fall fann jag situationen värd att fotografera.
Som vanligt när man strosar runt på stan, och plötsligt ser något man vill fotografera, så finns där hela tiden störande element. Här var det den intensiva trafiken med bilar som ideligen skymde motivet. Men så blev det en liten glugg mellan bilarna och jag fick tillfälle att ta bilden. Det är skönt att ha en snabb och pålitlig AF vid sådana här tillfällen.
Ska man egentligen förklara varför man tagit en viss bild? Egentligen gillar jag det inte alls och tycker inte att man ska skriva det på näsan på betraktaren. Min känsla för ett motiv är högst personlig och den känslan behöver naturligtvis inte alls omfattas av andra. Ofta tror vi det och blir förvånade när vi inte får några kommentarer på bilder vi lägger ut i album och blogginlägg.
På återseende
Torbjörn
Hälsningar Lena
/Torbjörn
Mvh
Per
/Torbjörn
/Torbjörn
Mvh
Per
/Torbjörn
/Torbjörn
Den här skiljer sig inte från de andra, d.v.s. den är superbra!
Ha det fint i vårsolen!
Ewa
Ha det bra
/Torbjörn
Min blicka dras nyfiken till ovanvåningen och klockan som jag inte tycker tillför något. Däremot så hade man ju landat ganska bra hos mannen och kvinnan om du skurit bilden under klockan... Men som sagt, ingen kioskvältare kanske... Men du fick en kommentar i varje fall, och alla behöver ju inte tycka samma... :) Ha det! //Peter
/Torbjörn