Tobbes blogg
Mor och far far på semester
När mor och far åkte på semester började det alltid med en bild vid bilen innan de for i väg. Bilen var naturligtvis nytvättad och nystädad. Far tog körkort ganska sent i livet och det fanns ingen bil i vår familj när jag var barn. Det här utvecklade sig till en ritual och det blev ingen riktig semesterresa förrän de här bilderna blev tagna. Mor hade bakat skorpor och kubb som de packade ned i två stora plåtburkar, som det en gång i tiden hade förvarats mandelmassa i. Pappa var länge bagare och tog ibland hem tomma sådana här plåtburkar från bageriet han arbetade i. Burkarna finns fortfarande kvar i föräldrahemmet där min bror Stefan nu bor.
För en tid sedan fick jag ett kuvert med negativ av Stefan. I dag grovsorterade jag dem. Först efter filmformat och sedan efter fabrikat. I kuvertet finns tre filmformat, mellanformat (6x6), instamatic samt småbild. Fabrikaten är Agfa, Fuji, Kodak och Sakura. När jag grovsorterat negativen blir det inte särskilt många negativblad. Det blev inte så många bilder tagna och en film kunde sitta väldigt länge i kameran. Kameran kom fram under semestern och vid högtidliga tillfällen men knappast annars. När far fyllde 55 (eller 60) köpte jag en Olympus Trip till honom och då verkar det som om det blev fler bilder tagna. Kanske var det roligare att fotografera med Tripen.
Jag vet inte om det finns ytterligare fler negativ kvar efter mina föräldrar. De äldsta, svartvita, är förmodligen "bortstädade" för de har vi inte lyckats finna. Negativ som under en längre tid legat i ett kuvert och skavt mot varandra får naturligtvis skador. Kvarblivna klisterremsor ställer också till det och så åldras ju naturligtvis filmen också. Alla mina svartvita negativ har jag prydligt insatta i pärmar men de allra flesta färgfilmsnegativ ligger kvar i kuverten bilderna levererades i. Det finns m a o fortfarande utrymme för förbättringar.
De här bilderna är tagna under andra hälften av 1960-talet gissar jag. Exempel på filmskador kan ses på min far. Han är här 13–14 år yngre än vad jag är nu. Ett faktum inte helt lätt att ta till sig. Tiden blir ett förunderligt ting.
På återseende
Torbjörn
/Torbjörn
/Torbjörn
/Stephan
/Torbjörn
Härligt med gamla negativ lite repor gör inget i en dokumentärbild slarvade själv med förvaringen
i början som så många andra.hälsningar/Bo-Lennart
/Torbjörn
Blev som ett fint tidsdokument på så vis.
/Torbjörn