Tobbes blogg

Gesällen/ Den lille mannen är död

Det ringer på dörren. Jag hör det knappt. Vi har den gamla typen av ringklockor som sitter monterad i dörren. Det är söndagsförmiddag så den besökande ringer med varlig hand. Som sagt, jag hör det knappt för jag sitter i mitt arbetsrum, längst bort från dörren. När jag öppnar står där en av mina grannar, hon bor på andra våningen, jag på den tredje.

– Vill du vara med på insamlingen, frågar hon?

– Vilken insamling, undrar jag?

– B. är död, svarar hon?

– Den lille mannen från Tornedalen, undrar jag?

Först då ser jag att kvinnan håller en dödsannons i handen. En dödsannons med Brynäs IF:s klubbmärke på.

– Ja, han föll ihop bara några hundra meter från huset när han skulle ta en promenad. Han var en hängiven Brynäsanhängare.

Jag brukade möta B. på min motionsrunda. Han var en flitig motionär. Jag kan inte påstå att jag kände B. särskilt väl. Men jag kommer i håg ett tillfälle i fjol efter det att vi hade haft höststädning i föreningen. Vi satt vid samma bord och fikade när O. började prata om Ingvar Kamprad, som han tydligen kände ganska väl från förr. Under samtalet undrade jag hur det var med Kamprads påstådda intresse för nazismen? O. blev upprörd och menade att det var ungdomssynder och påstod att många andra tänkte som Kamprad. Då blev den lille mannen från Tornedalen förbannad och höjde rösten:

– I Tornedalen fanns ingen beundran alls för nazismen. Kom inte och påstå det! Vi visste vad det handlade om.

Häpen betraktade jag B.s plötsliga utbrott och nickade instämmande mot honom. Våra ögon möttes för en kort sekund och bekräftade samförståndet.

Efter den här händelsen steg min respekt för den rakryggade, lille mannen från Tornedalen.

Den lille mannens kurage saknas hos många människor i dag. Historielösheten är skrämmande och man undrar ibland vart utvecklingen är på väg. Att skrämma människor med "de andra" är ett budskap som varit framgångsrikt här hemma och utomlands. Obegripligt att moderna, välutbildade och välinformerade människor attraheras av sådan dynga.

"Snus är snus och strunt är strunt, om ock i gyllene dosor, men rosor i ett sprucket krus är ändå alltid rosor."

På återseende

Torbjörn

2015-12-28 11:48   Glempis

Det var en vacker berättelse och jag kan bara hålla med dej om att solidaritetens och medmänsklighetens principer behöver, och ska, försvaras varje dag.
Mvh Glenn

Svar från pic-tor 2015-12-28 18:51

Tack Glenn. Ja, inget kommer gratis och det som en gång erövrats måste ständigt försvaras.

2015-12-28 19:46   Khalad

Fin berättelse och passande och intressant bild. Undrar varifrån bilden är tagen? Önskar dig ett trevligt nyår!/ Björn T

Svar från pic-tor 2015-12-29 09:44

Tack så mycket Björn. Vi har ett antal bockar utplacerade i centrala Gävle och den på bilden finns utanför centralstationen. Jag önskar dig också Gott nytt år

2015-12-28 19:53   tomazon

Det var en fin historia. Det finns trots allt fortfarande sådana gubbar kvar trots allt och det är tur det, annars hade vi legat riktigt risigt till i vårt land.

Med vänlig hälsning Tommy

Svar från pic-tor 2015-12-29 09:46

Tack så mycket Tommy. B. gjorde ett starkt intryck på mig och vi småpratade om ditt och datt när vi råkades. Sorgligt att han inte finns ibland oss längre.

2015-12-28 23:14   Lena Holm

Du har fina små historier i dina inlägg. Synd att Bert skulle dyka upp igen....Önskar dig ett fint Nyår Torbjörn, om vi inte hörs innan dess.
Hälsningar Lena

Bert 2015-12-29 00:08

Du Lena dyker ner och jag Bert dyker upp!
Ja, det är nu så att de flesta svenskar föredrar att precis som du gömma huvudet i något som de tror skyddar dem mot omvärlden och livet. Jag däremot strävar alltid att hålla huvudet högt uppåt, allt för att på bästa sätt kunna uppfatta vad som händer och sker. Jag är också alltid till skillnad mot de flesta andra pigg på att förmedla sanningar till de som framhärdar i att låta osanningar vara det sanna och rätta. Jo, det är oftast ett hårt och otacksamt arbete, dock har det sina glädjestunder!

Svar från pic-tor 2015-12-29 09:49

Stort tack Lena. Ja, den här Bert är en märklig figur. Hur kan man vara så kategorisk? Antingen svart eller vitt, inga mellantoner. Vi fotografer gillar ju mellantoner också. Jag önskar dig också Gott nytt år.

Bert 2015-12-29 11:10

Torbjörn, det är i de av dig, de älskade diffusa och dimmiga mellantonernas mångfald du och de andra som har kommenterat här har gått rejält vilse. Ni kan inte orientera er och fastställa er position här i livet, ni vet bara att ni måste visa upp att ni är 100% PK, annars är ni snart ifrågasatta och utfasade till ett liv i skuggorna. Ni navigerar hela tiden efter vad MSM och dess uppdragsgivare, de sju PK-partierna har för daglig fabulerad KK , dylik navigering leder alltid till skeppsbrott.

monabonejakon 2015-12-29 13:26

Bert har du monopol på sanningen?