Tobbes blogg

Utsikt från en bro

"Utsikt från en bro skänker perspektiv", särskilt då från stora broar då man kan följa t ex en älvs vindlingar bort uppströms eller nedströms. På julaftonen gick jag ut strax efter lunch. Lite vitt hade dagen innan kommit och det förbättrade ljuset ökar lusten att fotografera. Följde Tickselbäcken, som rinner genom stadsdelen jag bor i. Ställer mig på en bro över bäcken och ser mot de sista solstrålarna som speglas i bäcken. Här är perspektivet inte särskilt långt men jag kan se bäcken meandra mot stadsdelens centrum en bit bort. Jag hade inte stått länge förrän jag ser en flock änder komma glidande nedför bäcken. De tror förstås att jag har något ätbart att bjuda på. Har inget med mig i dag men de stannar en stund och tjattrar lite och positionerar sig. Så kommer en stor boll flytande nedför bäcken rakt in bland fåglarna. Alla tar till flykten.

De sista solstrålarna dör bort och jag vänder hemåt. Hemma väntar Kalle Anka och hans vänner. Varför man tittar jul efter jul vet jag inte? De äldsta filmerna, som  t ex Askungen och Snövit och de sju dvärgarna är bäst och fantastiskt välgjorda. De nya inslagen i slutet av programmet är inget för mig. Obegripligt tempo och snabba klipp.

Fanny och Alexander kan jag däremot se hur många gånger som helst. Vilket mästerverk av herrar Bergman och Nyqvist.

Ser fram emot lördagen för då kommer min Kristoffer och livskamraten Elisabet och hälsar på. En julklapp har de med sig också: Lilla Liv, nu 8 månader drygt är med från Stockholm där de bott över julen. Ett barnbarn till, har nu fyra. En enorm glädje i dessa orostider. Det är barnen som är framtidens hopp. Som det alltid har varit. 

Satsa på barnen, sätt dem inte i fängelse.

På återseende

Torbjörn

2025-12-29 15:04   Vibybo

Det har du rätt i om Kalle, de gamla är välgjorda, mycket kunskap och arbete. De nya störiga datoranimeringarna har jag inget till övers för. Gillar särskilt bilden med and + boll, visste inte de ogillade bollar. Barnbarn är den sanna rikedomen för den som kommit sig upp i åren.

Svar från pic-tor 2025-12-30 11:36

Tack Stefan för din kommentar. Änderna blev vettskrämda när bollen kom farande. Gott Nytt År.

2025-12-29 17:15   Turbo56

Vackra och finstämda bilder där jag tycker om hur du har arbetat med ljus, kontrast och färger.

Det är något med julaftonens stilla eftermiddag, när ljusen brinner lågt och världen tycks hålla andan. Då samlas vi, generation efter generation, framför samma skimrande bilder. Kalle och hans vänner, ett program så enkelt, så bekant, att det nästan blivit en del av själva årstiden.

Det är inte bara tecknade figurer som rör sig över skärmen, det är tidens egen puls.
Ett urverk av tradition, där varje inslag är en viskning från barndomen, varje melodi en påminnelse om att julen fortfarande bär på magi.
När Kalle vinkar, när Musse skrattar, när Ferdinand doftar på blommorna, då vet vi att allt är som det skall vara.

Och mitt i denna ritual finns en hemlig överenskommelse, en tyst kod som alla barn känner i hjärtat, när programmet är slut, när sista snön fallit över tomtens verkstad och sagorna tystnat, då är det dags.
Då kan tomten komma.
Då är världen redo.

Gott slut.
Stefan

Svar från pic-tor 2025-12-30 11:34

Tack Stefan för din mycket välskrivna och intressanta kommentar. Gott Nytt År.