Tobbes blogg
Öland nästa
Min chef påpekade att jag hade mycket sparade semesterdagar kvar och ville att jag skulle ta ut lite innan sommaren. Sagt och gjort. Nu har jag hyrt en stuga i Ryd, som ligger ungefär två mil söder om Borgholm. Ryd ligger i Mittlandsskogen ca 15 km norr om brofästet på Ölands västra sida. Det ska bli spännande att utforska den här lövskogen som lär hysa många olika fågelarter bl a. Jag åker nu på lördagmorgon och blir borta en vecka. Det är mysigt at ge sig iväg på sådana här utflykter. Jag tar det i regel lugnt när jag kör och stannar flera gånger efter vägen för att fika och att äta, eller bara för att sträcka på benen. I fjol när jag körde till Öland stannade jag i den mysiga staden Söderköping och fikade och lunch åt jag i Oskarshamn.
Varje gång jag åker ned till Öland har jag tänkt att jag ska besöka de ställen i Oskarshamnstrakten som Peter Gerdehag så skickligt skildrat i böckerna "Bondeboken", tillsammans med Jan Danielson, och "Bygden där vinden vände", tillsammans med Mårten Aronsson. Tyvärr vet jag inte riktigt hur man åker för att komma dit. Det skulle vara kul om någon som läser det här inlägget kan ge lite tips.
En dag i mitten av maj förra året sitter jag i min bil och åker ned mot södra Öland. Jag passerar ett litet samhälle och på höger hand ser jag ett knallgult rapsfält. Alldeles intill och parallellt med vägen löper en låg stenmur och uppe på muren står en praktfull fasantupp och skådar ut över det gula fältet. Jag kunde naturligtvis inte stanna direkt för jag hade bilar bakom mig. Efter en stunds körning hittade jag ett ställe där jag kunde vända. Om nu tuppen kunde vara kvar tänkte jag medan jag sakta körde tillbaka. Jodå, tuppen stod kvar och liksom väntade på mig (inbillade jag mig). Jag hade mitt Minolta 28-135 mm på kameran och det fanns ingen tid att byta. Efter 7-8 bilder tackade tuppen för sig och klev värdigt ned för muren och försvann ut i rapsåkern.
Så här blev det:
Den står där på muren och spejar över rapsfältet
Nu har den upptäckt mig
Sedan showar han en liten stund för mig. Visst är han stilig?
Men eftersom applåderna uteblir tröttnar han fort
Mycket värdigt klättrar han ned för muren och försvinner ut i rapsåkern
Och när huvudrollsinnehavaren lämnat scenen så återstår bara dekoren
Jag hoppas på ännu ett möte med den stilige fasantuppen om några dagar.
På återseende
/Torbjörn







–Angelica
Hej Angelica! Ja, det är något speciellt med Öland. Man är ju alltid nära till havet och den här årstiden är det sådan fart på växtligheten. Ta en tur dit vet ja.
Ha en skön vecka på Öland och plåta mycket!!
Mvh,
Peter
Hej Peter! Vad roligt att du kikar in. Ja, det var en väldigt fin upplevelse för mig. Tuppen var ovanligt ståtlig och färggrann och landskapet var ett enda böljande, gult fält ända ned till havet. Kameran ska gå varm. Jag lovar.
Hej Pia-kristina! Har man tur kan man få se en hel del fasaner när man är på Öland. Dessutom mycket rovfågel. Naturligtvis också sjöfågel. Visst är det vackert med böljande rapsfält. Grönhögen ska jag nog besöka för där har de ett bageri som bakar så otroligt gott matbröd.
är inte fult
En sådan tupp
får en att stanna upp
Något fint att fånga
på väg till Mörbylånga
Ja, ett morgonödrim som bara halkade ur mig
Hej Jan-Olof! Nej, gult är verkligen inte fult men är den solbelyst kan den ställa till med lite problem. Min förra kamera ville gärna överexponera då. Ja, kanske jag var på väg till Mörbylånga när dessa bilder togs. Jag minns inte. Din rimförmåga i denna arla morgonstund är mycket imponerande :).
Tack Ernst Göran! Ja, tuppen var mycket tillmötesgående må man säga. Han var naturligtvis medveten om att han var ytterst stilig och i topptrim :). Kanske ska jag göra en kollektion av bildserien. Tack för tipset.