Tobbes blogg
Filmen i pottan är nu framkallad
Filmen som jag hittade i en porslinspotta när jag höll på att städa köket är nu framkallad och skannad. Det är en T-MAX 100. Den är drygt tio år gammal och kvalitén är väl inte den bästa. Exponerad film ska framkallas så snart det går för maximalt resultat. I alla fall bör man inte vänta mer än tio år som det blev i mitt fall. Den har under de här åren legat ganska varmt vilket säkert haft en negativ inverkan. Filmen får liksom en hinna och krispigheten och skärpan försvinner. Dessutom tycks silverkornen klumpa ihop sig vilket syns tydligast i de ljusa partierna. Ljusa himlar är väldigt känsliga för det här fenomenet.
Det här fann jag på filmen.
Kristoffer på Skansen
Kristoffer och jag är på en utställning men vilken har jag glömt
Hästporträtt
En lada på fallrepet
Schack i Kungsträdgården
Nybroviken
Utsikt från Djurgårdsbron

Sjuan

Sigtunavägen
Det här var riktigt roligt trots att kvalitén inte blev den bästa. Det är inte norrsken som syns på bilden från Djurgårdsbron utan jag tror det är effekter från spiralen i framkallningsdosan. Har jag agiterat för mycket? För litet? Jag har använt en modern Patersondosa med plastspiraler. Ska testa min gamla JOBO-dosa för att se om den ger bättre resultat. Den är lättare att ladda men drar mer soppa ;).
Nu väntar filmen jag hittade i min gamla Pentax Spotmatic på att bli skannad.
På återseende
/Torbjörn








Ja, det här var oväntat och jag har mycket svaga minnen från tillfällena när bilderna togs. Men kul var det;.
/Torbjörn
Tio år känns inte så länge, men när man ser bilderna känner man faktiskt att det stämmer. Små skillnader i frisyrer och tygmönster. :-)
Jo, slöjbildning är väl typiskt för filmer som legat för länge. Man kan eventuellt öka tiden i framkallaren något. Det rådet fick jag en gång när jag skulle soppa 50 år gammal film. Faktum är att de gamla bilderna på den filmen trots allt blev bättre än några nytagna.
http://www.fotosidan.se/blogs/olles/verichrome-pan-eller-det-som-goms.htm
Jag märkte efter skanningen att Silverfast var felinställt och det kanske tog bort en del av krispigheten. Just nu skannar jag den andra filmen, en Tri-X, som bara är några år gammal och nu är programmet korrekt inställt ;). Jag har tvärtemot erfarenhet där de nytagna bilderna på en gammal icke helt exponerad film blev mycket bättre än de först exponerade. Filmerna är framkallade som om de varit nyexponerade. Ditt länkade inlägg har jag nog missat och jag tycker mig känna igen djurparken i Furuvik.
/Torbjörn
Hästen var snäll och samarbetsvillig men var den är fotograferad minns jag inte ;). Se till att få dina nygamla filmer framkallade nu innan det blir för sent. Det är jätteroligt att göra sådana här fynd. Är det svartvit småbildsfilm kan jag hjälpa dig med framkallningen.
/Torbjörn
//ewa
Nej, men pottor kan ibland innehålla guldklimpar ;).
/Torbjörn
Jag känner igen de där slöjorna under perforeringshålen. Kan du ha råkat ha lite för lite soppa i tanken, eller kan spiralen ha halkat upp något på centrumspolen, så att täckningen blivit dålig? Då förbrukas den snabbare lokalt, och det skulle kunna få samma resultat som gammal framkallare.
Jag framkallade den här filmen samtidigt som Tri-X:en och den här filmen var placerad längst ned mot botten av dosan så täckningen var det inga problem med. Dosan kräver 290 ml per film och jag hade drygt 600 ml i dosan. Filmer som har legat exponerade en längre tid kanske har börjat att degenerera och kan då ge sådana här effekter vid vissa typer av motiv?
Tack så mycket Olle för ditt engagemang ;).